Historia

Jag började dansa 1983 då jag flyttade till Stockholm från Gotland. Det är inte helt lätt att byta miljö men att få danskompisar underlättade flytten.

Lärare
Kay Artle var min första inspiratör. Hon fick mig att börja göra stående åttor med höften. För att bli bättre (eller minst lika bra som hon) började jag dansa en gång i veckan för Rosita Auer.
Jag minns såväl att jag tyckte musiken var gnällig och att det var ett tragglande med att lyfta på höfterna i tretakt.
Min nästa lärare var Bahi Barkat. Vi är många som har gått för honom och lärt oss hur arabiska män kan vara. Han var en bra men otroligt krävande lärare. Vi var många som fällde en tår under och efter träningarna... Men han var även uppmuntrande och min debut gjorde jag på hans Kulturfester i Södertälje.
Jag tränade även för Lotta Engelkess och Mary som tillhörde dansgruppen Astarte. Lotta gav mig en hållning och stolthet i dansen jag har med mig än idag.
Övriga lärare har varit utländska gästlärare som antingen har varit i Sverige eller så har jag tränat för dom utomlands. Bland annat har jag varit i Istanbul och tränat för en av Turkiets största dansöser, Nesrin Topkapi. Även många av de idag största koreograferna i Egypten har jag tränat för.
De lärare som har gett mig mest är Liza Wedgewood och Suraya Hilal. Av dom har jag fått flödet i dansen. Att kunna få kroppen att följa med musiken, att inte jobba mot kroppen eller musiken.

Turkiet
Lite av min specialitet är att dansa till turkisk musik. Det lärde jag mig av att turnera med och dansa på restauranger med turkiska orkestrar där några av musikerna även var folkdansare. Att efter showen få sitta med dessa musiker och suga i sig musik- och danskunskaper var fantastiskt. De var även väldigt uppmuntrande, om jag gick upp och dansade till deras improvisationer var de vänliga nog att säga när det var bra.
Då lärde jag mig även att spela fingercymbaler. Det har jag märkt passar väldigt bra på t.ex. mingeljobb. Jag går runt och snackar med gästerna och dansar lite till eget ackompanjemang.

Samarbeten
1996 satte jag och Irène Karlbom upp föreställningen Obs! Inte magdans! på restaurang Mosebacke. Där skämtade vi med människors fördomar om orientalisk dans. Vi blandade dans med monologer och lyckades med vår förutsättning: att få människor att skratta åt sig själva.

Under våren 1998 samarbetade jag med Natasja Mrdjanov i gruppen Safir. Om dansduon sägs det i Expressen "...trots sin korta gemensamma karriär redan har gjort sig kända för att vara mycket samdansade och att utstråla en kvinnlig och jordnära styrka. "Vi har bl.a. uppträtt på Fasching och Restaurang Wasahof med föreställningen "Couscous & magdans".

En helg i maj 1999 satte jag, tillsammans med Irène Karlbom och Maria O'Nils upp föreställningen Eastern Boyz & Western girls på Vår Teater i Stockholm. En bejublad föreställning med dans, poesi och sång.

Under en hektisk vecka i juli 1999 iklädde jag mig rollen som Mag-dalena, en ormtjuserska från Mellersta Orienten. Jag och Mag-nus, en boa på 150 cm, samarbetade med 7 andra artister på Ebon Virres varieté på Skoklosterspelen. Ebon (Johnny McI) gör jag en hel del jobb med. Det är roligt att jobba med så rutinerade människor, otroligt lärorikt.

Idag
Sedan några år tillbaka jobbar jag heltid med mitt artisteri. Jag utvecklar nya figurer som passar in på olika happenings, har veckoklasser och ger privatlektioner i dans. Det är ett populärt inslag på t.ex. möhippor med en timmes dansträning.
Varje år är jag med på Stockholm Bellydance festival och då brukar jag passa på att dansa något som ligger mig själv varmt om hjärtat. Att få uttrycka de vackra turkiska melodierna eller klassisk arabisk musik som inte alltid passar på en fest.